den här kärleken hänger kvar
som en hemlös hänger kvar i en bar.
stolarna på bordet, alla har gått.
han sitter där han sitter
som om han inget förstått.
som om min själ har gått ifrån mig
för att vara hos dig,
så saknar jag dig.
vid ett middagsbord bland folk
i en tunnelbanevagn
då saknar jag dig.
som vintern saknar våren
som den kloke saknar dåren
som en salva över såren
som herden saknar fåren
saknar jag dig.
när jag känner doften av äpplena
på Södermalmstorg.
när jag tyngs ner av en börda
pressas av en sorg
som viskar i mitt öra,
att jag varken kan eller vill
älska igen, att min kärlek
inte räcker till
att jag är död för livet.
att det är över och förbi.
När jag inte hittar nånting
som jag finner nån glädje i
då saknar jag dig.
fan va jag saknar dig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar