här ligger jag i ytterkläderna och ser ut som en idiot. jag var påväg till affären för att köpa ingredienserna till löjromsröra men jag liksom kollapsade av utmattning innan jag hann ut. mössjäveln är för stor och åker ner över ögonen såfort jag gör en min. har lust att klippa sönder den just nu. idag på gymmet räddade jag lollos liv med mitt skrik. hon var nån centimeter från att få en baotastor maskin över sig som utan tvekan skulle mosat hennes fina huvud. men jag skrek och hon hann undan och nu lever hon. det känns väldigt bra. fan, jag måste försöka ta mig iväg nu. eniro säger att det bara tar 1 minut från mig till coop, men just nu känns det som 1 timme. stackars mig