:)

en sak jag kan bli gruvligt irriterad och frusterad över är människor som skriver att de älskar varandra hit och dit, helst varje dag och varje timme också. avslutar varje mening med "jag älskar dig" i princip.
jag är inte sån, jag tror att jag är raka motsattsen till dessa människor. jag är jävligt blödig och känslig men varje gång jag ska försöka beskriva vad jag känner eller karakterisera Erik på något vis i denna löjliga lilla blogg, så tar det stopp någonstans. inte för att det är svårt, för det är det inte. jag kan skriva att han är det bästa som hänt mig, att jag är helt dödligt kär i honom, att ingen någonsin gjort mig så glad som han gör mig och att det kittlas i magen när jag tänker på honom. det kan jag skriva för det är ju sant. men det är för enkelt. för lite. det känns så jävla elakt, så hånande och lalligt och och ytligt. precis som att det är det Erik är, några fjantiga ord i en fjantig blogg som tog mig 1 sekund att skriva. nehej, inget jag känner är lalligt och enkelt och ytligt. och nu har jag kommit på`t, det finns inte några ord eller några sammansättningar av några ord i hela världen som någonsin kan beskriva en endaste liten del av Erik Palmén och vad jag kännner för honom. Och även om jag skulle försöka sätta ord på mina känslor så skulle det ändå aldrig vara tillräckligt, jag skulle aldrig bli nöjd. Erik är bättre än ord. Bättre än allt. Bättre än turkiskpeppar och bättre än iste. Så nu ger jag upp mina försök i att försöka skriva ner den här känslan, det är helt omöjligt. han är min och jag är hans och det är jag glad för :)


http://www.youtube.com/watch?v=HJCwJJbkDV8