29.1.11

home is wherever I’m with you

Jag saknar min syster. Jag saknar henne varje dag, men idag extra. 5 månader sen hon åkte till Australien. 5 månader sen jag kramade henne i hallen på Kil-Maries. Tittar på bilder på henne och har min lugna playlist på. Det är en extremt dålig kombination. Helt omöjligt att inte gråta. Bridge over troubled water. Jag är så rädd om henne. Min paranoia är ett helvete. Hon är på andra sidan jordklotet liksom, så många timmar bort. Jag vet att hon är bright och så, men fortfarande. Finns inget jag kan göra härifrån om något går snett. Skulle inte klara av livet. Blir helt jävla knäckt av den tanken. Måste fan ge mig. 4 månader kvar. Kramen hon ska få då, jag kommer ha träningsvärk i armarna i en vecka.

Jag älskar dig, obeskrivligt.

Inga kommentarer: