aldrig i hela mitt liv har jag skrattat så kopiöst mycket som jag gjort ikväll, utan att en människa varit i närheten. sjukaste konversationen med emma på msn. och sen att emma "gallskriker av skratt" är ju ungefär i klass med en bussfärd för många år sen. bussen stannar, alla lampor släcks i några sekunder. knäpptyst. lamporna tänds igen och det enda man hör är emma hising som säger "där sket jag knäck!" Hahahahahahah! jag har legat vikt över tangentbordet. Jag älskar dig emma!

jag tror jag är såld.

adjö är ej föralltid, farväl är inte slut. i mina tankar finns du, där finns du alltid kvar.

idag tar jag farväl av min kära Z530i.
(närmare bestämt vid 4 för då åker jag till vässan och köper en ny)
han är inte det han en gång varit.
han har varit krasslig länge nu, han har ju hängt med ett tag.
döv tycks han ha blivit, eftersom jag lär skrika som ett jävla as för att göra mig hörd så fort någon ringer. inge konstigt med tanke på hur mycket jag misshandlat min lille vän.
han har b.la överlevt ett kasst från en balkong på 4 våningen när mitt humör inte var på topp, och det ska han ha tack för.

och han har ju trots allt dokumenterat många fina ögonblick.
och för att hedra hans minne bjuckar jag på några av de bilder (0,3 mp) han givit mig under åren:

7 oktober 2009 och min tjugonde födelsedag.
lyssnade på brothers in arms imorse, och sedan lovade jag mig själv att inte lyssna på en enda jobbig låt på hela dagen och det gjorde jag inte heller. jag blev väckt av skönsång, jag åt världens godaste frukost, jag täffade min fina elin, jag besökte systemet, jag solade, jag handlade, jag pratade, jag promenerade, jag sprang, jag åt världens godaste mat, jag fikade, jag undvek telefonsamtal, jag skrattade, jag öppnade presenter, jag sjöng på uttjatad egenkomponerad födelsedagssång och jag drack vin.
sammanfattningsvis har jag haft en underbar dag tillsammans med människor jag tycker om och som tycker om mig tillbaks. två människor fattades som jag verkligen velat haft här och det var Emma Hising och Erik Palmén.
men vafan, allt kan man icke få. jag är nöjd!

syns det vem som fyller år elläää?

pontaren

ska man inte va gla, på sin födelseda. när ska man då vara gla?


modern och fadern.

caroline och bebastian.

öpnnade paket och var suddig.

(pengar, presentkort, Bert böcker, vingrejsimojs, kuddar, badkort, mobil, nya Winnerbäck, världens bästa duschgrej, världens bästa läppgrej, ljusgrej och så vare nå mer?)

min mycket fina vingrejsimojs.

och sist men definitivt inte minst. fick 4 tröjor av C, med alla syskons namn och åldrar (JAG ÄR 20 :D). dessa ska vi ha på oss den 16 oktober när vi ska göra något som jag inte har en aning om vad det är. om en människa kan dö av nyfikenhet så kommer jag nog göra det.

tredje inlägget idag, det här är det sista.
igår när jag kom hem hade jag inte varit hemma sedan tidigt i fredags. fick mig en smärre chock när jag skulle upp till mitt rum. har nämligen inget rum kvar. eller jo, rummet var kvar. men allting som varit i det står numera i vardagsrummet utanför. helt vitt är det där rummet nu. som ett sånt där isoleringsrum i psykfilmer. det är lite kusligt. och lite konstigt att ingen informerat mig om att detta skulle ske. anledningen till att mina paranteser gjort detta är att golvet ska bytas. sov med andra ord ute i vardagsrummet inatt, och det var faktiskt väldigt mysigt. i min egen säng sov jag också, för första gången på ungefär 2 månader. det känndes bra, mycket mycket bra. och skönt för ryggen.

imorgon fyller jag 20 år och jag är glad.

sanningen inknölad i en sång

now that I've lost everything to you
you say you wanna start something new
and it's breaking my heart you're leaving
baby, I'm grieving
but if you wanna leave, take good care
hope you have a lot of nice things to wear
but then a lot of nice things turn bad out there

det där med att sammanfatta lördagskvällen alltså,
tror jag skiter i det.
är ju sketarns krångligt. mycket som ingen kommer förstå ändå och annat som kan missuppfattas. emma har gjort ett tappert försök på sin blogg: http://emmahising.blogspot.com/
det jag har att säga är detta:
Uppsala - korridorsfest. många härliga människor.
1 -1, blodad tand. första strået är draget.
det är en liten värld och det är möjligt att förälska sig i ett par händer.
grym grym grym grym kväll som jag gärna upplever många gånger om.